fyra flickor i stöten

STÖTEN! Där tillbringade vi våran helg från fredag till måndag, något som jag aldrig kommer att glömma. Vi och en hel bunt utav ettor hur mycket kan det bli. I princip känner vi ingen och de verkar inte vilja känna av oss överhuvudtaget. Tragiskt nog! Men vi fyra har så kul att vi överlever utan andra ;). Så det går helt enkelt ingen nöd på oss.

Första gången för beccis på skidor, och otroligt nog är hon super duper grym. Seriöst har aldrig i hela mitt korta liv sett EN människa som är så grym på ngt hon aldrig tidigare gjort. Så en stor applåd till dig söt. Vi andra drar runt där på våra skidor och är allmänt glada, det går bara bättre och bättre även för alex som börjar få in det där som kallas att svänga. Hm och inte ploga :).

Efter ett par timmar i skidbacken återvänder vi till vandrarhemmet döda som vet inte vad. Men glada för att dagen har varit så kul :).

Andra dagen var det bestämt att jag och hanna skulle upp på snowboarden. Första gången i princip för mig! Possitiv inställning och ett glatt humör vad mer kan man önska av någon? Inget helt enkelt. Börjar i knappliften där jag åtskilliga gånger dämper i backen framför inte en utan två trevliga killar som har oerhört kul åt mig, som aldrig ger mig. Och varför skulle jag göra det? Är för envis för att ge upp, om jag väl har bestämt mig för något så ska det fullföljas :)

Istället tar vi sittliften upp för att jag överhuvudtaget ska få chansen att lära mig åka och komma upp någonstans. Självklart ramlar jag och blir stört förbannad på mig själv för att det ska vara så förbaskat svårt. Men ger mig inte och tillslut greppar jag det allt mer och mer. Klarar av att åka knappliften sedan och åker med rätt bra flyt nu.

Drar upp ännu en gång i backen sista gången innan vi ska äta och vila inför lektionen som vi bokat. Väl uppe i backen drar vi iväg och hanna säger ramla inte nu och jag svara klart inte. Åker och har värsta flytet ser alex och beccis komma åkande men fortsätter glatt eftersom jag nu har greppat det hela. Plötsligt går det lite väl snabbt är på väg att bromsa svänger knäet vrids en aning och jag flyger i backen.

Ligger där så fint och stilla medans mina kära kompisar säger res på dig. De får inget svar och fortsätter promsa på att ja ska ställa mig upp. Men kan inte det gör för ont och efter ett tag faller polleten ner och de inser att ja har skadat mig. När detta väl har gjorts sig förstått kommer alex fram och försöker hjälpa mig. Ger henne bara skit och gnäller om att de måste ta av snowboarden eftersom det gör så ont, men gumman vet inte hur man gör utan försöker utan framgång. Hanna kommer fram efter mycket om och men och försöker bidra, när de rör brädan skriker jag låt den vara det gör ont. Detta får mina kära vänner stå ut med. Väl uppe inser jag att mina skiddagar för det här året är över och sätter mig på snowboarden för att invänta skotern med alex.

Sedan blev det ett hyschligt massa åkande fram och tillbaka med skotern korta som långa resor eftersom knäet inte gick att stödja på för fem öre.

Så detta blev en händelserik dag, men vad mer kan man vänta sig när emma ställer sig på en snowboard med ett redan halv skadat knä ;). Kvällen blev lika kul skaffade oss ett husdjur i gaderoben och en stalker till bp ;D hahaha shit vilken helg det var och troligtvis kommer visa saker att forstätta.

glad även fast kryckorna är mig tätt i hälarna :)