Friday, March 16, 2007

falling even faster than before...

The tears are slowly falling down from the sky but also from my cheek
they don´t stop, they just keeps coming down and i realise that i
can have maid the biggest mistake on earth.


But i hopefully pray that i haven´t because in that case i know that
i will always regret it for ever and ever.




Tuesday, March 13, 2007

fyra flickor i stöten

STÖTEN! Där tillbringade vi våran helg från fredag till måndag, något som jag aldrig kommer att glömma. Vi och en hel bunt utav ettor hur mycket kan det bli. I princip känner vi ingen och de verkar inte vilja känna av oss överhuvudtaget. Tragiskt nog! Men vi fyra har så kul att vi överlever utan andra ;). Så det går helt enkelt ingen nöd på oss.

Första gången för beccis på skidor, och otroligt nog är hon super duper grym. Seriöst har aldrig i hela mitt korta liv sett EN människa som är så grym på ngt hon aldrig tidigare gjort. Så en stor applåd till dig söt. Vi andra drar runt där på våra skidor och är allmänt glada, det går bara bättre och bättre även för alex som börjar få in det där som kallas att svänga. Hm och inte ploga :).

Efter ett par timmar i skidbacken återvänder vi till vandrarhemmet döda som vet inte vad. Men glada för att dagen har varit så kul :).

Andra dagen var det bestämt att jag och hanna skulle upp på snowboarden. Första gången i princip för mig! Possitiv inställning och ett glatt humör vad mer kan man önska av någon? Inget helt enkelt. Börjar i knappliften där jag åtskilliga gånger dämper i backen framför inte en utan två trevliga killar som har oerhört kul åt mig, som aldrig ger mig. Och varför skulle jag göra det? Är för envis för att ge upp, om jag väl har bestämt mig för något så ska det fullföljas :)

Istället tar vi sittliften upp för att jag överhuvudtaget ska få chansen att lära mig åka och komma upp någonstans. Självklart ramlar jag och blir stört förbannad på mig själv för att det ska vara så förbaskat svårt. Men ger mig inte och tillslut greppar jag det allt mer och mer. Klarar av att åka knappliften sedan och åker med rätt bra flyt nu.

Drar upp ännu en gång i backen sista gången innan vi ska äta och vila inför lektionen som vi bokat. Väl uppe i backen drar vi iväg och hanna säger ramla inte nu och jag svara klart inte. Åker och har värsta flytet ser alex och beccis komma åkande men fortsätter glatt eftersom jag nu har greppat det hela. Plötsligt går det lite väl snabbt är på väg att bromsa svänger knäet vrids en aning och jag flyger i backen.

Ligger där så fint och stilla medans mina kära kompisar säger res på dig. De får inget svar och fortsätter promsa på att ja ska ställa mig upp. Men kan inte det gör för ont och efter ett tag faller polleten ner och de inser att ja har skadat mig. När detta väl har gjorts sig förstått kommer alex fram och försöker hjälpa mig. Ger henne bara skit och gnäller om att de måste ta av snowboarden eftersom det gör så ont, men gumman vet inte hur man gör utan försöker utan framgång. Hanna kommer fram efter mycket om och men och försöker bidra, när de rör brädan skriker jag låt den vara det gör ont. Detta får mina kära vänner stå ut med. Väl uppe inser jag att mina skiddagar för det här året är över och sätter mig på snowboarden för att invänta skotern med alex.

Sedan blev det ett hyschligt massa åkande fram och tillbaka med skotern korta som långa resor eftersom knäet inte gick att stödja på för fem öre.

Så detta blev en händelserik dag, men vad mer kan man vänta sig när emma ställer sig på en snowboard med ett redan halv skadat knä ;). Kvällen blev lika kul skaffade oss ett husdjur i gaderoben och en stalker till bp ;D hahaha shit vilken helg det var och troligtvis kommer visa saker att forstätta.

glad även fast kryckorna är mig tätt i hälarna :)

Sunday, March 4, 2007

vår solsken och massa plus

Näset

Vår vår hela 13 plus och solsken :) Kan dagen bli mycket bättre?

Vaknade redan klockan åtta men inte för att jag var utvilad utan för att det lät på
undervåningen. Det kändes skönt att gosa in sig i täcket och bara ligga kvar. Tänkte på allt som
hände, gick igenom kvällen. Rätt lyckad fast att den urartade allt mer efter som tiden blev sent. Men men det kan inte alltid bli perfekt eller hur ;) Poängen är att man har kul för det mesta
orka tänka på alla problem. De tar man tag i dagen efter. Inte för att de riktigt var några men ändå :) Ett rent och välstädat hus mötte mig när jag kom ner kan inte beskriva hur skönt
det kändes att slippa städa så mycket. Tack syrran även fast du ställde till det som FAN och det har jag nu även gjort för dig. Such life sis.


Känslan är tom och stark! Det är som när man är hungrig och magen bara skriker efter mat och den ingen mat får. Så stark är känslan och värst va det i morse eller rättare sagt i går, när jag såg er alla tillsammans. Insåg som sist hur mycket du betyder. Oerhört skönt att man slipper förtränga eller förneka, utan bara kan leva :) Längtar och det är längtan som är värst att aldrig nå men till slut kommer även den tiden då man når även fast det går segt som attan.


Men det sägs ju att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Förhoppningsvis även så denna gång också :)


På tal om ingenting diggar människor som plötsligt börjar prata med en när man är ute och går. Om exact ingenting känns så gött, bara berättar något som har hänt eller något man alldeles nyss upptäckt. T.ex. Som att de bygger om i hammnen och att det är hela 13 - 14 grader ute nu, våren har kommit. Och att de har byggt ett helt nytt hus vid fotbollsanläggningen titta där borta ligger det. Mitt barnbarn brukar träna här på somrarna det är ett sådant underbart ställe Näset så tyst och fridfullt. Sött...

Thursday, March 1, 2007

My thoughts is with you

Oj oj nu har man fastnat här igen och denna gång inte för att jag inte har en anledning
utan för att jag har en. Fick reda på något jätte hemskt igår. Telefonen ringde och där
var du i luren! Hur länge sedan var det inte i sommras senast lr? Tiden har flugit i väg och
kontakten blev allt sämre. Självklart undrar du hur livet är nu och allt och jag detsamma
med dig så klart. En aning spännt så klart eftersom det ändå var ett tag sedan, men det
släpper allt eftersom minutrarna går. Ger sedan vidare luren så att du för chansen
att prata med flera, och då släpper du bomben men inte till mig. Du har fått cancer!
Ursäkta hörde jag rätt? Du av alla människor som var så full av liv och energi har fått
caner! Hur kan detta ha hänt och så har vi missat det. Varför har du inte ringt?
Tankarna som började var många och insåg allt mer att jag ska ta vara mer på livet nu
än vad jag tidigare har gjort ....